Vi fick just besked om verksamhetsbidraget från förbundet. Vi får sextitusen mindre än vi sökt om. Äsch det är väl inte så farligt, ett och ett halvt styrelsemöte mindre bara. Eller hoppsan, jag glömde visst bort. Vi har ju inte samma ekonomiska ramar som Förbundsstyrelsen och andra som jobbar på uppdrag från Förbundet. De räknar med sextusen per ledamot och möte i förrättningsarvode, resa och logi. För oss är det tvåtusenfemhundra. För vi jagar billigaste biljetten, sover hos mamma, får 200 spänn i timmen, och inte för hela restiden förstås. (Gör man uppdrag för förbundet så arvoderas man från att man slår igen dörrn därhemma tills man sätter nyckeln i låset när man kommer hem.)
Vi får ju inte glömma att vi är journalisternas låglöneproletariat. Hur skulle det se ut om vi bokade hotell hursomhelst, bara för att vi skulle tillbringa natten på annan ort. Okej, sextitusen på sju ledamöter à 2500 per möte, det blir tre och ett halvt möte. Hälften av de styrelsemöten vi har budgeterat för. Men vad är ett möte – vi dricker ju ändå bara kaffe och har trevligt. Om vi nu envisas med att dricka kaffe och ha trevligt så som årsmötet fastslog i enlighet med vår verksamhetsplan så får vi ta’t nån annanstans. Väck med Frilansjournalistens nyhetsbrev – då hamnar vi ju på 25000 plus och kan dricka ännu mera kaffe! Medlemmarna är ju ändå journalister så de får väl leta reda på sin information själva.
Eller va fan – skit i att sponsra medlemmar med resebidrag för att gå kurser på annan ort och bidrag till småklubbarna att arrangera medlemsaktiviteter för. Eller om vi struntar i att hjälpa förbundet med att rekrytera nya frilansmedlemmar och fimpar solidaritetskampanjen – då är vi hemma på noll. Solidaritet är ju ändå ett rätt löjligt begrepp, eller hur?
Nu ska jag ta reda på om det är som vi tror, att de andra distrikten som sökt och fått verksamhetsbidrag – fler än vanligt har vi fått höra, som förklaring till att vi fått så lite – ska använda stålarna till lyxiga fester med extra allt, Wanja-stuket. Medan våra medlemmar på våra fester – det vill säga middagen efter årsmötet – får börja rota i sin egen portmonnä redan efter första glaset.
Rapport följer med resultat av efterforskningarna.
Bittra hälsningar från en rättså less kassör
Malin Wahlstedt
Journalistikens låglöneproletariat maj 28, 2009
Fackligt aktiv redaktör? maj 18, 2009
Kan frilansande redaktörer ha fackligt styrelseuppdrag till exempel i en frilansklubb eller i Frilans Riks undrade en medlem i ett mail.
Frilansar är en rörlig grupp. Rollerna skiftar. Ett år redaktör, ett år inte, redaktör på halvtid, skribent på resten.
Jag själv var frilansande redaktör i 2,5 år samtidigt som jag satt i Frilans Riks styrelse. Hur kändes det att inte alltid följa frilansrekommendationen? Ja, inte så bra.
Men när jag och skribenten hade olika uppfattningar om tidsåtgången, var det nödvändigtvis jag som hade fel?
Jag tror att jag var mer mån att vara en OK redaktör, än om jag inte hade varit fackligt aktiv. Dubbelmoral? Nej. Verklighet.
Lika lite som att en anställd medlem som är redaktör kan betala som den själv vill, kan den frilansande det. Den anställde kan inte, som Frilans Riks motionerade om till kongressen, vägra att köpa in material till underpris. Det skulle vara skäl för uppsägning. Och en frilans kan inte heller vägra. Då kommer knappast kontraktet förnyas.
Däremot kan redaktörer med facklig kunskap pedagogiskt förklara för tidningsledningar vad det kostar att köpa material. Jag förklarade när min uppdragsgivare ville använda materialet fritt för en webbtidning att ”då får ni betala minst 20 procent för det”. Och att ”bilder som vi köpt till en artikel kan inte användas till reklambroschyrer”.
Går det att kombinera frilansande redaktörskap med fackligt styrelseuppdrag? Vad tycker du?
Åsa Ohlsson
Varför nöja sig med hälften år efter år? maj 15, 2009
Bland de mest eftersatta frilansarna är våra medlemmar och kanske blivande medlemmar på TV4. Jag tänker i första hand på de närmare 75 journalister som arbetar på TV4 Riks i Stockholm och år efter år utför underbetalt arbete. TV4 är självklart nöjda med att en stor del av det dagliga och kvalificerade arbetet utförs av frilansar. Då slipper man ju anställa. Men varför nöjer sig frilansarna med hälften av arvodet? Helt enkelt för att de saknar stöd.
Detta är en fråga jag som ny ledamot i Frilans Riks styrelse vill prioritera. Att vi stillasittande accepterar att så många frilansande vänner får sköta sina förhandlingar själva urholkar även det befintliga kollektivavtalet för de fast anställda. Vägen till ett anständigt arvode stavas kollektiv förhandling och att frilansar börjar prata med varandra. Det vill vi hjälpa till med – tillsammans med journalistklubben på TV4. Låt oss börja med ett anständigt minimiarvode!
Erik Tjernström, ny ledamot Frilans Riks styrelse
Sydsvenskan-förhandling om förhandling maj 6, 2009
Den 5 maj träffades äntligen Sydsvenskans journalistklubb och Sydsvenskans ledning för att förhandla. Klubben menar att Sydsvenskan har brutit mot § 12 i Frilansavtalet och därför kan bli skadeståndsskyldiga. Sydsvenskans ledning menade däremot att § 12 inte kunde tolkas på det sättet och att Sydsvenskan därför inte brutit mot den. Det blev en förhandling om förhandlingen alltså.
Under 1 h och 15 minuter diskuterades detta under hövlig ton. Sedan bad Sydsvenskans ledning att få ajournera mötet.
Om man inte kan vara överens om huruvida Sydsvenskan har brutit mot § 12 eller inte, så slutar förhandlingen i oenighet och skadeståndskravet drivs vidare av klubben till central nivå. Klubbens mål och förhoppning är dock att man ska komma till förhandling om hur mycket ersättning Sydsvenskan-frilansarna ska ha för att deras material går i TA.
Sydsvenskan menar nu att de tre procenten som erbjudits frilansarna inte har att göra med att materialet går i TA. Det skulle istället vara en del av arbetat för att räkna upp arvodena. Med tanke på hur informationen presenterats till frilansarna förut känns detta som en klar efterhandskonstruktion.
Det kanske känns bistert att det dröjt så här länge utan att komma någonstans. Men det har delvis helt mänskliga förklaringar. Sydsvenskans klubbordförande Ingrid Thulin har legat däckat i influensa och hon är en viktig person i denna fråga. Jag är vid gott mod. Det verkar Ingrid Thulin också vara.
Åsa Ohlsson
Avtal 2010, men var finns frilansarna? maj 4, 2009
2010 är det dags för de anställda att förhandla sig till nya kollektivavtal igen. Det känns som att det var nattmanglingar och kamp rätt nyss, men nu har det gått två år och nästa år är det dags igen.
Men vad är det som ska in i de nya avtalen? Journalistförbundets förhandlingsdelegation får sina direktiv från avtalskonferenserna. I oktober sätter de igång i Stenungsund och de anställdas klubbordföringarfrån hela landet ska komma överens om vilka frågor som prioriteras.
Eftersom det finns fyra arbetsgivarorganisationer, alltså fyra motparter, blir det också fyra olika konferenser. De är SRAO (SR, SVT och UR); Tidningsutgivarna (TU); Media och informationsarbetgivarna som är uppdelade på MIA Eter (TV4 och kommersiell radio); samt MIA Tidskrift.
Frilans Riks ska sitta med på alla avtalskonferenserna. Det finns mycket att prata om, redan idag finns en del frilansfrågor med i kollektivavtalen. I SRAO-avtalet finns till exempel en paragraf som reglerar användningen av produktionsbolag. Men vad vill vi mer ta upp? Ska vi kräva att frilansars upphovsrätt tas med i de lokala avtalen? Vill vi föra upp frågan om frilansombud i klubbarna igen? Jag ser avtalskonferenserna också som en bra grund för vidare samarbete med arbetsplatsklubbarna, inte bara som upptakt för 2010 års avtal. Men vi behöver fler idéer att ta med oss till Stenungsund i oktober.
Henrik Sannesson
Det finns
