Enade vi stå… Om gemensamma nordiska fulavtalsbekymmer november 30, 2009

Medlemmarna från Mälardalens frilansklubb satt som ljus och lyssnade på de dystra nyheterna från våra nordiska grannländer vid det nordiska minglet på Hornstulls Strand förrförra veckan. Det är skönt att höra om liknande problem som de egna, ur andra synvinklar. Eller om det är skadeglädjen..?

Jørn Wad, ordförande för de norska Frilansjournalistene, berättade om delade med sig av sin favoritmetafor för fackligt engagemang. Det var en facklig representant för det norska transportarbetarförbundet, som vid något fackligt stormöte höll upp en tändsticka, och bröt den. ”Så går det om vi är ensamma” sa han, varpå han greppade en hel grabbnäve stickor, som naturligtvis inte gick att bryta.
I Norge är det Hjemmet Mortensen som är den stora motparten och skickar ut fulavtal, eller ”fritt flyt-avtal” som de kallas på norska. Än så länge har frilansarna hållit stången, Hjemmet Mortensen har tackat nej till inbjudningar om att förhandla, och nu ligger bollen hos dem.
Danska Frilansgruppen ville förhandla med Egmont om deras (ful)avtalsförslag men fick avbryta eftersom medlemmarna inte ville riskera bli av med sina uppdrag utan hellre gick med på en sänkning med tio procent av arvodet.
Heikki Jokinen från de finska frilansjournalisterna, sedan i somras nordisk frilans¬koordinator, berättade om den finska situationen. Sanoma News, en av Europas största medieconcerner, kom i våras med ett bud till alla frilansmedarbetare där man utan ersättning vill ta över alla rättigheter, globalt, i all framtid, i alla befintliga och framtida medier.
400 frilansar lämnade fullmakt åt det finska journalistförbundet att förhandla för deras räkning. Nu Sanoma News tycker sig ha gjort en stor eftergift genom att låta fotograferna behålla rättigheterna till de bilder som inte publiceras. Illustratörernas skisser däremot, måste de behålla rättigheterna till. I väntan på Marknadsdomstolens bedömning av om avtalet är oskäligt har Sanoma News vid vite av 200.000 € förbjudits att skicka ut några nya.

Elände elände, men än så länge står vi pall, och vi gör det bättre som en fet bunt tändstickor!
Malin Wahlstedt, kassör i Frilans Riks

Ny norsk frilansrekommendation november 10, 2009

Den kanske viktigaste ämnet på våra norska kollegers årsmöte nu i fredags var skissen till ny frilansrekommendation. Frilansjournalistene (FJ) har idag en frilanssats, ett rekommenderat timpris. Vid årsmötesmiddagen berättade Toralf Sandåker, som är FJ:s representant i den grupp som omarbetar rekommendationen, att frilanssatserna kom till en gång för länge sedan, baserade på vad en viss frilansjournalist sa sig ha tjänat, och uppräknas årligen i takt med de anställdas löner. Det är en siffra utan koppling till anställdas löner, svagt dokumenterad och utan legitimitet.

Det nya förslaget är en våt dröm för excelälskare; ett nätbaserat excelark med sjuttielva rader där man fyller i sina egna omkostnader, pensionsavsättningar, sjukförsäkring, icke debiterbar tid för olika specificerade ändamål osv osv…

Sedan – och det här är rätt fascinerande – kan man välja bland mellan norska uppdragsgivare i en rullmeny och få fram snittlönen för de anställda journalisterna där, direktlänkat från förbundets lönestatistik. Tycker man den tidning man tänker sälja till har för taskig timlön, står det en fritt att välja någon mer väl välavlönad tidnings nivå. Och vips – utifrån detta kommer ett timpris fram.

Arbetet sker på initiativ av det norska Journalistförbundet, och förankras hos de anställda. Mallen ska förstås bara vara vägledande, frivilllig att använda som stöd, och det är upp till var och en om man vill visa sin kalkyl för uppdragsgivaren för att övertyga denne om rimligheten i ens beräkningar, eller bara använda den för sina egna prisfunderingar. Men ingen som ser uppställningen kan tvivla på att det finns skäl för frilansens skyhöga timarvode.

/ Malin Wahlstedt

Det kringresande teatersällskapet november 11, 2008

Frilansar i Norge, Danmark, Sverige och Finland delar uppdragsgivare med varandra. Tidigare i höst fick jag ett fulavtal från Hjemmet-Mortensen. Det var ingen isolerad händelse för Sverige. Samtidigt i Norge höll 250 norska frilansar på med en kollektiv aktion mot samma förlag.

Vi frilansar, precis som förlagen, måste också verka över gränserna. Och det gör vi, senast i fredags kväll hade de nordiska frilansorganisationerna möte i Helsingfors. Men ärligt talat är det inte mycket framåtrörelse i samarbetet. Framförallt lockar det inte särskilt många nya ansikten.

Kvällen innan, i torsdags, besökte jag frilanskontoret Vetenskapsjournalisterna, som hade ett trevligt höstmys. En kollega som var med på det Nordiska frilansseminariet i Hell i somras berättade att det hade varit ungefär samma ansikten tio år tidigare på det förra seminariet han besökte.

Själv har jag varit på tre nordiska seminarier och jag kan bara intyga att det är lite av ett kringresande teatersällskap. Det är samma åldersstruktur, med en handfull av de cirka hundra deltagare runt 28-29-31 typ. Yngre frilansjournalister än så finns väl inte? Nåväl, de finns, men vi verkar ha svårt att få dem att bli medlemmar. (inte för att bara medlemmar får komma, men ändå)

Vad jag inte förstår är varför så få nya frilansar kommer. När det gäller det svenska deltagandet är jag lite brydd över att det är så få som kommer överhuvudtaget. Visst kostar det lite pengar, men tänk så här, hur ofta får du chansen att vara med på en hel helg med journalistseminarier anpassade just för frilansar? Dessutom är det många som passar på att göra jobb om någon av föreläsarna och låter kan uppdragsgivaren betala resan. Och tja, jag vet inte om underhållningen lockar eller skrämmer bort eventuella nya. Men varje år är det brännbollsturnering (som värdlandet alltid vinner), god mat, sångtävling och annan underhållning.

Nästa nordiska frilansseminarium hålls på Ålands västkust 5-7 juni 2009. Adressen är www.karingsund.ax/konferens. Det kommer att kosta under 200€ för allt utom resan dit (och är man medlem kan man få resebidrag upp till 1000 kr).  Standarden på boendet kommer vara lägre, fick jag höra i fredags. Däremot blir det som vanligt hög klass på seminarierna. Själv tänker jag gå på fotoworkshopen om att ta bilder vid havet. Ser också fram emot dokumentärfilmen om familjen som försöker leva utan olja ett år och etikseminariet om journalisters ansvar när vi skriver om skolskjutningar. Det är också tänkt att bli en utfrågning av förlagschefter. Schemat är inte spikat än så det finns fortfarande chans att tipsa om bra föreläsare som du tycker borde komma dit. Jag vill också gärna höra, både från er som varit på nordiskt seminarium och er som aldrig åkt varför ni tror att det kommer så få svenskar?